Fredag 13 januari:
Vi mötte upp Niklas vid 12, så gick vi och käkade lite lunch på Thai Hoa. Sen tog Niklas Oliwer och jag tog bussen själv ut till min syster och hjälpte henne med hennes nya säng. Bar den utifrån vägen i ”snökaos” som kom på typ max 10min. Otroligt, hur fort det faktiskt gick. Haha. Men det gick bra iallafall. Och fint blev det, vill jag lova er :) Bra jobbat syster.

Lördag 14 januari:
Jag jobbade till kl 15. Sov på förmiddagen då natten inte var okej än, 6e natten i rad med mellan 2-3h vaket. Jag förstår inte vad jag gör för fel. Jobbet gick bra.. stod i kassan för andra gången och jag är nöjd över att jag lärt mig så fort. Blev väl ett par felslag men det gjorde nog inte så mycket i köket. Nu ser jag fram emot nästa lördag då det är jobb igen! Skönt att (snart) vara tillbaka på banan igen. Klockan 15.30 kom mamma och hämtade upp mig så åkte vi hem till mig. Hon skulle hämta Oliwer, då han skulle sova där över natten. Vi skulle på nämligen iväg på födelsedags-party på kvällen då Josefine fixat bort på Briggen, för att fira sin 25årsdag. Sagt och gjort så befann vi oss nere på stan kl 19.30. Tillsammans med Josefine och Johan, Emma och Rikard, Sara och Christoffer, Lisa och Erik. Vilken otroligt trevlig kväll vi hade. Åt god mat, och tårta. Blev även 2 cider och någon bailieys. För fick nämligen ett sms om att mina föräldrar skulle åka och besöka min sjuka farfar på Linköpings sjukhus söndag morgon så jag vågade inte dricka allt för mycket. Även om jag hade hur trevligt som helst, så flög mina tankar iväg till farfar lite då och då. Man hade ingen aning alls hur han mådde så därav ville jag verkligen följa med de. Vi kom hem runt 1.30, och jag satte klockan på 7.15 för det sista mamma sa i telefon var att vi åker tidigt på morgonen!

Söndag 15 januari: 

Grattis till bästa Josefine på 25årsdagen. ♥

Jag gick alltså upp klockan 7.15. Jag vågade inte ligga kvar i sängen IFALL jag skulle försova mig. Då skulle jag aldrig kunna förlåta mig själv. Så jag gick upp. Låg i soffan och kollade på tv och väntade på att klockan skulle bli 8.30 så jag kunde ringa till mamma och pappa. När jag fick tag på de sa de att vi inte åker förrän runt 10-tiden. Ahopp tänkte jag. Där kunde jag ha haft min helgs sovmorgon, men nahepp. Fast visst, jag åker hellre till min sjuka farfar än o sover bort förmiddagen! Det får jag helt enkelt göra en annan gång!

Vi åkte från stan runt elva-halv tolv. Lite senare än vi tänkt.Vi var uppe runt halv ett på farfars avdelning, efter att ha sprungit i trappor och åkt hiss lite varstans i 15min. Men vi hittade till slut rätt avdelning! Vi fick gå i omgångar, två och två. För att inte stressa upp lilla farfar som låg i sin säng med en massa slangar omkring sig. Det han inte gillade var den där syrgas-masken som han försökte få bort en hel del gånger, och så dreneringen på huvudet. ”Ta bort den där”, ”jag vill åka hem”, ”satana pergele” var 3 meningar som man hörde ett antal gånger. Han var nog en hel del frustrerad över att vara där så envis som den mannen är. Farmor och jag gick först in till farfar. Jag visste inte hur jag skulle känna, bete mig, vara glad, vara ledsen. Så det var mycket tankar som kom i huvudet sekunerna innan. När vi väl kom fram, lättade mitt hjärta. Han låg och vilade. Farfar är den starkaste människan jag känner. Han har överlevt hjärtinfarkter, hjärtsvikt, hjärnblödning, you name it. Till och med personalen på Linköpings sjukhus sa att han är en enormt stark man!

När jag tog tag i farfars hand och sa att jag var där och att jag hoppas att han blir bättre, så kramade han min hand jättehårt. Lite som en bekräftelse att han visste att jag var jag. Att jag var där. Det kändes jätte bra, verkligen! Nu hoppas vi att det ser bra ut imorgon för då får han åka hem till Västervik, dock till sjukhus här. Men han är på hemmaplan och det känns nog lite bättre, för oss alla parter. Ska försöka prata med min svärmor om vart man ska vända sig om man vill ha hemtjänst. Om nu farfar får komma hem, vill säga. Det hoppas man alltid på! Såklart! Efter sjukhus-vistelsen, var vi hungriga hela högen så vi tog bilen och åkte till Ikano huset/Ikea. Och strosade mest runt. Köpte lite nya glas, tallrikar, skålar, badrums-mattor, nya pennor till lilleman. Efter maten gick klockan SÅ fort. Helt plötsligt satt vi i bilen påväg hem till Västervik.  När jag kom hem, stod mina två fina älsklingar i hallen och tog emot mig med sina armar. Åh, vilket välkomnande! ♥ Det gillas.

Nu ikväll har vi inte gjort så himla mycket. Nattade Oliwer kl 19, tog ungefär 10-15min ikväll att söva han. Helt okej jämfört med de tidigare nattningar då det tagit runt 1h. Ikväll är både jag och Niklas trötta, så blir sängen rätt tidigt. Hoppas ni alla haft en helt fantastisk helg. Puss på er. /L♥