Detta har hänt i min mage.



Vecka 1-2

De två första veckorna av den tid som räknas in i graviditeten är man faktiskt inte gravid. Det beror på att man räknar den senaste mensens första dag som graviditetens första dag. Ägglossningen sker oftast ungefär 2 veckor senare, och det är först då som ägget kan befruktas. Vissa känner av sin ägglossning. Man kan till exempel få en diffus värk över en av äggstockarna, eller en liten blödning. En del får mer sexlust i samband med ägglossningen. Vid ägglossningen stiger kroppstemperaturen cirka en halv grad och fortsätter att ligga på den nivån under hela graviditeten. Efter ägglossningen vandrar ägget in i äggledaren. Där kan det ligga och vänta i ett halvt till ett och ett halvt dygn. Efter samlag simmar spermierna upp genom livmodern och möter ägget i äggledaren, där befruktningen sker. Eftersom spermier kan överleva flera dagar, ända upp till en vecka i sällsynta fall, kan de vänta på ägget om man har samlag en eller ett par dagar före ägglossningen. Ibland, men det är ovanligt, kan det befruktade ägget bli ett så kallat utomkvedshavandeskap.

Vecka 3


När ägget har blivit befruktat börjar det förflytta sig ner till livmodern. Efter tre till fyra dagar når det fram. Så fort ägget är befruktat börjar det dela sig i flera celler. Någon dag senare börjar ägget likna ett mullbär, och kallas därför morula som betyder mullbär på latin. Ägget har ännu ingen koppling till mammans blod, utan innehåller själv den näring som det behöver. Det är den så kallade gulesäcken som står för näringen, till dess att moderkakan har bildats. Sju dagar efter befruktningen brukar det befruktade ägget ha hittat en plats att fästa sig på inne i livmodern. Cellerna i äggets yttre skikt blir klibbiga för att få fäste, och börjar bädda in sig i livmoderslemhinnan. De ska sedan bilda moderkakan, som oftast kommer att sitta i den övre delen av livmodern. I samband med att ägget fäster i livmodern är det ganska vanligt att man får en liten blödning.


Vecka 4


Ägget bäddar nu in sig ordentligt i livmoderns slemhinna. Celldelningen fortsätter och cellerna bildar två grupper. Den ena gruppen ska utvecklas till själva fostret, som än så länge kallas grodd. Just nu består grodden bara av två tunna lager med celler och ser ut som en liten platta. Den ena änden är bredare, det är groddens huvudände som börjar växa och utvecklas först. Vid den smalare änden av grodden sitter den så kallade häftstjälken, som senare kommer att bli navelsträngen. Den förbinder grodden med den andra gruppen av celler, som ska bli till moderkakan och fosterhinnorna. De ska ge näring och skydd åt det blivande fostret, och den här veckan är det framförallt de som utvecklas. De här cellerna börjar nu utsöndra graviditetshormon, så kallat hCG. Det är det hormon som senare ger utslag i urinprovet om man gör ett graviditetstest, men det är ännu för tidigt att göra testet. Än så länge vet man oftast inte om att man är gravid, även om det händer att vissa redan kan känna det. Ibland kan det vara svårt för ägget att få fäste inne i livmodern. Då kommer det ut med mensen innan man ens har märkt att man har varit gravid.


Vecka 5


Mensen är försenad och har inte kommit på några dagar, men ännu har man inte några riktigt säkra tecken på att man är gravid. Vissa börjar redan må illa och vara trötta, andra känner att brösten är ömtåliga och spända. Några känner av humörsvängningar, ungefär som man kan göra när man ska få mens. Grodden är nu ungefär en millimeter lång. Den består av tre lager med celler, de så kallade groddbladen, som ska bli olika delar av kroppen. Det översta lagret kommer bland annat att bli hjärnan, nervsystemet och huden. Sidorna på det lagret viker sig uppåt och bildar ett rör där ryggmärgen och hjärnan utvecklas. Mellanlagret kommer att bli ben, muskler, blodkärl och brosk. Början till ryggkotor och muskler syns som förtjockningar på groddens sidor. Det undre lagret med celler kommer bland annat att bilda magsäcken, tarmarna och levern. Nu har grodden fått alla nödvändiga celler på plats för att kunna fortsätta att utvecklas till människa och kallas därför för embryo. Det betyder ”något som växer”. De här veckorna, från och med vecka fem till och med vecka tio, är mycket viktiga eftersom det är nu som alla organen och deras funktioner blir till. Från vecka fem går det oftast att få veta om man är gravid genom att testa sin urin. Man kan testa redan någon dag efter att mensen har uteblivit, men så tidigt ger testet ibland inte utslag trots att man är gravid. Om testet visar att man är gravid stämmer det alltid, hur tidigt man är gör det. Graviditetstest kan man göra på mödravårdscentralen, MVC, eller så kan man köpa ett test på apotek eller i butik och göra det hemma.


Vecka 6


Nu har mensen dragit två veckor över tiden för de flesta, och många vet att de är gravida. Brösten kan vara spända och man kan må illa. Det är också vanligt att man är väldigt trött och många behöver gå hem och sova efter jobbet varje dag. Allt detta är som det ska. Det är kroppens sätt att tala om att man är gravid. Den här veckan börjar hjärtat att slå i det lilla embryot, som nu är cirka fyra millimeter långt och liknar en liten, böjd larv. Det som ska bli armar bildas i början av veckan, och mot slutet av veckan bildas det som ska bli ben. Det syns en antydan till var de kommer att sitta. Armarna kommer även i fortsättningen att utvecklas före benen. Inuti embryot går den blivande tarmen från huvudänden till stjärtänden. De inre organen som magsäcken, tarmarna och njurarna är på väg att bli till. Det som ska bli hjärnan, ryggmärgen och det centrala nervsystemet fortsätter att utvecklas, liksom ryggkotorna. Fosterhinnorna har bildats, men än så länge finns nästan inget fostervatten. Häftstjälken, som ska bli navelsträngen, är än så länge kort. Den ska växa så den blir lång och elastisk, och kommer att omges av ett lager med skyddande gelé för att tåla fostrets alla rörelser senare under graviditeten.